Okej, här kommer det efterlängtade inlägget från mig. Åtminstone har Matilda längtat och det är ju alltid något! Nu är det såhär att jag förut idag kom underfund med att jag skulle skriva om dessa tre grabbar jag stött på idag. Ointressant som bara den är det men jag tror jag måste skriva ner det, annars blir det inget inlägg på ännu fler dar nu. Hehu.

På bussen imorse sitter en man, 50+, framför mig. Han hade oranga byxor på sig och såg allmänt... skabbig ut. Håret stog åt alla håll + att han hade en jättestor kal fläck som han nog själv inte ens visste om. När han gjorde minsta rörelse kom det ett stort moln med en odör av svett och otvättad hår och när han lutade sig mot fönsterrutan på bussen blev det en kladdig fläck. Hur kommer det sig att man bara inte tvättar sig? Hur kommer det sig att man slutar upp som en sån här människa?

På tunnelbanan hem var det två personer som förundrade mig. Den ene, ca 30, hade vinröda byxor och en illgrön jacka med en turkos touch som såg ut att komma direkt från soptunnan. Egentligen såg han väl relativt vettig ut om man jämför med mannen på bussen, men han var nog den sliskigaste och slirkigaste människa jag stött på. Han satt där med sin cd-spelare som var lika tjock som en dagobertmacka och sina trasiga hörlurar. Hörlurarna var av varianten som liknar flygplanshörlurar och ena halvan var borta, så den satt han lydigt och höll i.

Den tredje och sista mannen för idag var nog runt 40. Det första jag tänkte på när jag såg honom var att hans näsa var identisk med den berömda olof-näsan. Några sekunder senare satt han och grävde djupare än djupast i sin smutsiga näsa. Jag var beredd på att få se hela hjärnan trilla ur men sån tur hade jag inte. Istället fick jag se när han rotar runt där inna och blir lika glad som en femårig när han får syn på sin efterlängtade snorkråka. Inte snabbt, utan verkligen njutande, äter han upp sin nyfunna skatt.

Hur kan man överleva som en person som någon av dessa? Förlåt, jag förstår verkligen inte. Hur kan man låta en hel barndom gå åt spillo för att bli en alkoholiserad gullmarshulligan. Egentligen är det väl starkt av dem också, att de står ut och inte ger upp, vilket jag nog hade gjort.

Tjing.